Tuesday, May 27, 2014

Short Story: Shoo Away Summer - by Norman Noronha


Shoo Away Summer


- By Norman Noronha        






This incident took place after I finished answering my X board exams.  It was a hot summer day, we had summer vacation and our only past time in the morning was to play football, etc.
One afternoon someone knocked on my bedroom window and whispered "Noman, Noman, please wake up".... we are going up to the River Sal for swimming and we want you to come along". 
I got up in a jiffy but for the fear was of my mom I signalled him to check if she is fast a sleep on the Sopo (seat) of our Balcao. He did so and assuringly confirmed waving his hand to signal that she is snoring.

The entire group formed was 14 in total including 3 of my cousins.  We all met at the meeting point our operation started, the walk through the barren fields was hard to walk but who cared, finally we reached the river.  One by one everyone dived into the cool, crystal water.


 (At present, River Sal is highly polluted thanks to the government authorities who issued licences to builders without proper sewage disposal and all their sewage is being discharged into this river which was once called "the lifeline of Salcete").


It was a sheer joy and fun to watch the young teenagers wading through and jumping into the shallow water, splashing at each other.  I did not know to swim but they said it will be easy for me because of my height and they would guide me. 
I was tempted to jump and enjoy with them so without much hesitation I too joined them.  They kept going further and further not bothering about me. At one point I realised the water was above my head and I was getting choked. I was shouting for help with one hand up (thought those were the last breathing moments) but suddenly a strong hand caught me by my neck. 


I clinged to him like a creeper.  He swam to the bank with me on his back and deposited me on a stone lying nearby and he sank on the ground cause he was thoroughly exhausted.  As the excessive water in my stomach came out through the mouth, I opened my eyes.  I recovered in about half-an-hour.  I was now by myself again. My friends surrounded me. They praised that person who was  a Keralite tenant of our village landlord. We always called him with bad names for being a non-Goan. This boy, Juman, knew perfect swimming, came running and saved me, otherwise I could have drowned that day.

We returned home thanking Juman. When my Mom saw my face like a red tomato she sensed something was wrong.  She cross-questioned as if I  was in the court.  She was yelling at me and asking why my stomach was blotted.  I told a quick lie that I had eaten watermelon that’s why my stomach was full.

Finally, the Pandora box was opened when someone from the group told her the truth that I was almost drowned in the river, but the Keralite boy saved me.  Mom's taunting continued but I went inside the house without murmuring a word.


My dream of learning to swim remained a dream.  Till today I don’t know to swim because of that incident and fear.  On my last trip to Goa I met Juman at  Pedro’s Shack in Benaulim. He recognized me and came to wish me. He still remembered that drowning incident.  He jokingly said in front of my family: "Can we go for a swim"? I will teach you perfectly now. Juman mischievous smiled. 
I politely declined and thanked him for his offer.

I had to rewind my full story again – all had a hearty laugh.  That was the life at that time.


Good old days !!

 


May 27, 2014
www.goa-world.com


Friday, May 2, 2014

The "Jagoma" Mission - by Norman Noronha



The "Jagoma" Mission 


- Boroupi: Norman Noronha        




The "Jagoma" Mission 


As I recollect my childhood days in Goa, I remember of a true incident of my life and I wish to share it with all of you my friends.  It was around Easter time.

“Jagomas” is botanically known as Flacourtia jagomas and known in English as the Rueala Plum.
https://encrypted-tbn2.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcS0em72J15dcz40XaXqR1VERBKNO56u-SpbaHQYspaJ0PGhs8fqIn our village, Navelim,  there was a house of a rich landlady, her Portuguese style house was surrounded by a compound wall, and inside this compound was a  JAGOMA tree, whenever we passed by that house our mouth would water looking at the delicious maroon color fruits that were hanging all over the bush. 
We always longed to have it but it was too difficult a task as a fearful dog was tied to the stem of that tree to guard it, during one summer holidays me and my friend planned to raid that bush and capture those yummy Jagomas ….we set out for our mission with a 10 Goan hot pav which we purchased from the local poder, our parcel was wrapped in the news paper and off we went.

It was about 2.30 p.m. in the afternoon most of the villagers were enjoying their afternoon nap –Siesta - but this old lady was sitting on rocking chair in the balcao, we heard her snoring and thus were quite sure that she was asleep.



The greatest job was to tackle the Doggie. 

My friend assigned me the task of feeding the dog with pav gradually. As the dog got busy enjoying the first pav my friend jumped like Rambo over the compound wall with a small bag tied to his waist to collect the prized fruit.

He kept plucking the berries while I kept the dog busy feeding him with pav within few minutes he had collected bagful of the fruits.
He gave me a signal with whistle that his job is done my pav were also over, but mission accomplished!  He flung back over the wall and off we went to enjoy the fruit of our hard labor.

Those were the days my dear friends if we tell this to our present generation they will mock at us right ?


__________________
Goa-world.com Team adds:
Norman Noronha has been unanimously elected as the 'president' of the Navelim Youth Centre-Kuwait recently and we congratulate and wish him all the very best in his continued efforts in the interest of sports and cultural activities in Kuwait.
_
_________________

Friday, March 7, 2014

Konkani Kotha: KATARIN - boroupi Norman Noronha


Konkani Kotha:
K A T A R I N

- Boroupi: Norman Noronha        

 
 



Ambulance turns turtle due to drunken driving. Women harassed by drunkard husband, kills 5 children and commit suicide. 37 Killed as bus falls off bridge on Mumbai Goa Highway. Investigations reveal driver was drunk….. 
Hea ani te bhirakul mhatele khobrampotrancher vachun, angachi lhonv ubi zata.   Bebddo Caitan, Bebdo Santu, Bebdo Lores, adi-adi, amchea ganvantlea bebddeank ami volkotale. Oxich, eka bebddachi gozal tumchea somor dovortam.





“Maim, Maim, vegim dhavun yeo ghe”. Putan, avoik ulo marlo.


“Kitem zalem re baba?”, Bhitorlean, avoicho vichar.


“Maim, pai melo ghe”, ovkoldadd (wisdom tooth) yeunk naslolea putan mhontlem..

“Kitem?”, kuznant nustem sap kortolem Katarin, bhendak aslolea tuvaleak hat puxit bhair ailem.


“Maim, ho poi, madachea muddant poddun pai mela.”


“Avois, Saiba bhogos, hea daddleachem sodanchem”, vhoddlean boddboddun Katarin, ghorkara sorxim dhavun ghelem. Sorean lass zaloli tachi poristithi pollelear to jivo kivam mela hem somzupak, inosent putak gomunk naslolean, bapui mela oxem taka dislem.


“Are bebddea, utth. Jivak sonsonam titlo kiteak piyeunk zai? Gara lagim poddlo mhunn, amchea putan polelo. Nam tor pois rostear poddlolo zalear, eklech Devak khobor. Mottori voilean vochun nas zata aslo.”


Bebddea ghorkarache tras, Katarinank sodanche zaun ghel’le. Vhoir sokoll zatolea noxibache tagdder boroilolem asta, tovui ek kazari jivitacho bhag zaun asa mhunn, ghorkarachi bebddikai taka somzotali. Ek-ekdam taka, tachi tiddok yetali. Punn kitem kortolem? Sotve ratri boroilolem tench favta. Maddache muddant poddlolea ghorkarachea hatak dorun ubarlo, ani apleachea khanddar marun ghorant bhitor velo.

Bebddo Caitan, Katarinacho ghorkar; ek dis kamak gelear, tin dis tank full korun soreache nosar bhonvtalo. Bolsak burak zatoch, porot kamank vetalo. 


Ek dis sokalli, Katarin aplea ghorkarak utthovpak gelem. To utthona zalo. Katarinan villapun kiloch marli. Hoi! Tornnech pirayer Caitan ho sonvsar soddun gelo. Babddem Katarin vidva zalem. Puta khatir tannem dusrem logn korunk naslem. Koxttantlean tannem aplea putak xikoun, vhodd kelo.


Oslim kitlim Katarina amchea Goyant astolim, sangonk zaina. Anik kitle bebdde Caitan asat fokot Devak khobor. Osleo ghorkani, bhitorle bhitor fugar zaun ghorkarachem dukh sonstat. Thoddea bebddeanim, ghorkarnichem bhangar soreachea fattlean, vikun khobar kelam.

Soro jivak kitlo boro vo vaitt hem tor sogott zannant.  Sorea vorvim monis ek piso koso zata. Tachi tokli cholona.  Survatek soro social drink koxem chalu zata ani uprant sovoimyecher poddtoch, tatuntlo bhair sorunk kustar zata.


Bharotacho Bapuji M.K. Gandhi oxem mhontale, “Alcohol is not the answer to all the questions”.  Bebddikai ek duens. Adle kallar fokot daddle vhoddil soro piyetale. Punn atam ostoreo, tornattim chedde cheddvam, soro gottunk xikleant.


Aiz kal doria deger, songit utsov chodd zatat. Poryotonnachea nanvan tea zagear vochon, soro pivunk ani vikhallim vokddam gheun zaitim tornatim vaitt rostear pavleant. Tancho porzollit fudar khabar zait veta.  Aiz kitli, tornattim soro piyelolim distat. Khanavollint jevnnank gelear, ek cocktail ghevop, hem ek unchlem kam’, oxem tim sozmotat.


Konnache partiek gelolo thoinsor, ek khaxelo bapui aplea tornattea putak horan vichartalo “Son, can I make a drink for you?” Wow! Putak soreachi sovoim korunk bapaik horr dista kai? 


Avoi-bapaicho kaido bhurgeancher koddok xistichi nodor dovorunk. Zata title sorea sorxilim tankam pois dovorunk. Odik korun vaddtolea putancher. Ani oxem kelear, Katarinant sonslolem dukh sonspi, thoddim zait !!!

 



Mars 7, 2014


[Lino B. Dourado ani Gaspar Almeida, www.goa-world.com hankam dhinvasun].

Saturday, June 8, 2013

Konkani Kotha: Jiv Jivit Jie


Konkani Kotha:

Jiv Jivit Jie

                                                     - Boroupi: Norman Noronha        

 
 

Dis Sukrar. sokallchim sumar 11.30 zalolim. Futbollacho khell somptoch nitt Kuwaitche igorjexim dhavim dhavim vochun, mhoji vatt polloun ravtole dhuvexim vetana, sari neshun aslole eke zantte ostorek igorjichea bhailea rostea vatten ubi asloli poloili. Ticho sobhav gaborlolea porim distalo.  Hevtin-tevtin pollevn konnank tori ti sodtali. Ekdom bhiyelolea porim disli. Mhaka tiche churchure disle. Tichea lagsar vochun hanvem mhontlem:
“Excuse me, can I help you?” 

“No English” tinnem sanglem. Tika inglez sozmonasli.
 

Tichea nhesnnam vorvim ani kuddicho rong ani kat polloun ti Gõykar kivam Mungllurkan zaunk zai. Mhozo dubav pois korunk hanvem Konknnileant  vicharlem.

“Tum kosle tori oddchonenk sampodlea. Konnank tori tum sodta?”
Hanvem donuch proxn kel’le. Tinnem ladain suru keli.

 “Mhoje  dhuve ani zanveam barim hanv misak ailelim. Mis sompun bhair sortoch tim luttint nanch zalim. Hanv tankam sodtam.”

 “Bhienaka mai”, hanvem dhir diun mhuntlem ani fuddem vicharlem.  “Tuje lagim, tancho fon number asa?

“Hoi re baba”, tichea dhuvechem nanv ani mobile number aslolo ek kagttacho kuddko mhojea hatant tinnem dilo. Ani hanvem, mhoje mobilar ankdde damble.

Hello! Is this Filomena? 
Yes! This is Phil here”, tichi mottvi zap. Tichi avoi tika igorje lagim sodta mhunn hanvem tika kollit kortoch, ti fonar tidkeli.

“Kitem sangta gi! That silly woman…., we told her to wait outside the gate yar…. Because she was not seen for some time we just came to the nearby Souk re…. And see this lady. Who’s taking her away? We’ll be back in a minute. Let her stay there.”
“Bhienaka mai. Tim laginch dukanacher kitem ghevunk geliant. Rokddinch etolim. Ani tim yenvsor, hanv tuka mhozo sangat ditam.

“Tum hanga kiteak ailolo baba?”, tinnem vicharlem.

“Hi poi mhoji dhuv. Lambchea kensachea cheddva lagim gozali korta. Tika vorunk ailolom”.

“Pai bhaxenuch dista”, tinnem mhontlem.
Ponn sogott amchi dhuv avoy bhaxen dista mhunn sangtat. Ghoddie hea zantalen mhaka "pomp" marunk mhontlem kai? Hem monant goloitana tinnem anik ek proxn kelo.

“Baba, tumi Gõyant khuichea ganvchim?

 “Ami Modgavchim. Tum kednai tori Gõyant paulea.” Tichea vicharak zap ditana hanvem vicharlem

“Hoi, hanv ankvar astana Dezembrache mhoineant Saibache festak ailolim. Ami mullachim Gõykaram baba. Ponn zaiteo pillgio fattim, amche purvoz Mungllur gelole te, porot yevunk nam”, tinnem sanglem.

“Poile pavtti Kuwait ailea mhunn tunvem sanglem. Koxem laglem tuka Kuwait? 

“Gelea sukrara ratchi hanv Kuwait paulim,  Ghara vetana thoddem vatavoron gadientlean poilem.  Tea rati flatant bhitor sorlolim tim aiz bhair sorleam!”

“Khorem ghe.  Hangasor konnak vell asona. Sogott kamant asta.

“Baba, tuji ghorkarn na hangasor? Ti misak ievunk nam?

“Tichea jivak borem disona mhunn ti aiz ievunk nam”.

“Sozmolim. Ghara pavtanch tuka ani tumche dhuvek boro nosto mezar toyar astolo”.

“Nam mai. Nosteachi bondabost korunuch ghara ieo mhunn sanglolem asa”!

“Hench mhaka borem lagona hangasor. Amger anik kitem? Mhozo zanvoim sokallim utton cha korta ani uprant mhoji dhuv zagi zata. Mhaka sonvoim sokallim utpachi. Dadlo monis cha korta tem mhaka pollevnk borem disona. Hanv kortam mhollear, naka mhonnta. Magir to kamak vetoch mhoji dhuv khativeli utt’ttha. Tichi dhanvpoll vegin nhessun ani fon ailear, eke hatant fon zalear dusrea hatant chayechem kop. Eka zagear bosun cha piyeunk mhunn vell asa?  Huh?? Ken’nai chayechem kop hatant ghevun bhair sorta.  Oxem kiteak kai mhunn vicharlear.  Apleak gadient pieupachi sovoi asa mhonnta. Zanvoi donparcho jevnanak ghara ieta ani porot kamank veta. Sanjer dhuv gharant pavchea adim buk ghevn tuitionank natram toyar asta. Kopdde kaddinastona bhurgeanchem lisanv chalu zata.” 
“Mai, Gulfantlem jivit fast track-ar  choltolea motora porim. Tambonastana kam’ korun zhodd korpachi.” 
 
“Ponn, mon’xan aplea jivachem ani bholaikechem pollevnk zai. Disbhor poixea fatlean dhanvtat.
Mhojea lagin ulounk pasun tamkam time nam. Ken’nai offisant savn fonacher uloita tem zalem. Hanv ratchim  niddonk vetoch zanvoim gharant bhitor sorta. To, sanjecho Part Time kam’ korta. Ek sot. Hea zhoddichea fattlean dhanvtam-dhanvtam tannim Mungllur ek boro bonglo bandla. Mungllur xarant halinch ek dukan ghetlam. Tache poixe farir korunk, tim voir sokol zatat. Ani zannai baba….”

Fuddem kitem tori sangunk vocho. Ek Toyota Camry 2012,  modelachi gaddi, amchea fuddeant thambli. Dhuv ani zanvoim mhunn zanttelen mhaka kollit kelem. Dhuven, gaddient bosak tika isaro dilo. Mhojea upkar attoun, ti gaddient bosli. Gaddiecho eccelerator petrolak ugto zatoch, khinna bhitor gaddi  pois zali…..

Ponn, nigteach tea zantte ostoren uloilolim utram, u-turn marun mhojea fuddeant thamblim. Hoi! Amchea jivitant, aicho dis bore khuxen sarunk; vellantlo vell kaddunk ami visortanv. Aichea disa, Devan amkam pormollit fulam dileant tancho pormoll ghenvchea poros, fuddem amche jivitant khantte ietle te koxe kaddche, tem ami chodd evjitanv. Odhik korun, amchea burgeank  amcho molladik vell diunk  ami visortanv. Sonvsarant kosleim kam tum kor, ponn tujea kamacher tuka gorv (pride) asunk zai. Hea toren, tum; tujea jivitak nhoi, ponn somazantui kitem borem korunk xekta.

Tor konnak ravtai??? Apunn anik matso girest zatoch khuxall zatlo, vo ek bore vhoddlem motor ghetoch khuxall zatolo, vo Gõyant voson ek boro dhonddo suru kortoch khuxall zatolo? Oxe chintinaka. Aiz kitem asa tacher khuxall ravunk tozvit kor. Poixeanchi goroz sogleank. Ponn te poixe zhoddunk, tujem jivit khobar korinakai.

Nimane itlench magtam. 
Jivit hanson, khellon ani mouzen sarun fuddem vosot rav.  Ani tuka orthi khuxallkai favli tor,  ugddas dhor;  mhojea hea lekacho JIV, JIVIT JIE…

 
Kuwait, Jun 9, 2013
http://normannoronha.blogspot.com/2013/06/konkani-kotha-jiv-jivit-jie.html
www.goa-world.com     



The First Online Konkani Music Station - Started on March 14, 2000 by Ulysses Menezes and Gaspar Almeida, Goans based in Kuwait.  http://www.live365.com/stations/61664


 

 

Thursday, November 8, 2012

FESTACHO DIS

FESTACHO  DIS

- Boroupi:  Norman Noronha  

 
animated gif

 

Mon’xachea jivitacho poilo mog zaun asa koro mog. Punn ho mog choddso piso asta mhunn sangtat. Poilea mogacho ugddas monantlo kosoch uddon vochona. Hea vixim borounk ghelear sonvsarantlim kagddam panvchim nant. Ani hanv kitem sangunk sodtam tem thoinch urot mhunn bhirant.  Hi ek khobor khub vorsam fatli. Telefone ani mobile-fon sumarachea mon’xam lagim ghorant kivam hatant disonaslea tea khallantli ghoxtt.  

Navelinchea ganvche porbecho dis. Tisro Bhudvar Novembracho. Festak xinvlolo novo vistid ani vistidachea rongar bostole unchayen aslole funtanche moche, Suzy-chea sobitayek odik rong haddtale. Navemlim ganvantlem Suzy, Carmel Kolejin vidhapitthacho dusrem voros xiktalem. Festachea vhoddlea Misak vochunk, tem aplea avoi-bapay sangata bhair sorlolem. Tem ekdom sobit distalem. Gavantle zaite cheddeachi nodor tacher asli, punn tacho sobhav ekdom ghorvacho aslo mhunn, pedit (utor) ghalunk bhietale. 

Ghara lagim zaitim soirim ixtt-ixttimni ieupachim aslim. Festachem Mis somplea uprant, feriant bhitor soronastana Suzy ani tacho avoi-bapui nitt ghara ailim.  Thoddea vellan ghorant zaito lok distolo hem monant gholoitana “BoasFestas” konnem tori ghorant bhitor sortana mhonntloleacho avaz ailo. Beg-begim bolkavant ailem ani tachea vhoddlea mamachea sangata kuddin okondd ani rupan sobit distolea tornatteak pollevn tem ekdom dipkovlem. Mamachea vangdda aslolo tornatto konn zait? Hachi zap mellchea adinch tachea maman vollok korun dili:“Suzy, meet my godchild Robin. Royal Carribean Cruises American Company-int kam korta. Khaluch ghora pavla. Mhonntlem, Navelim ganvchem fest kitlem koddok veta tem taka dakoitolom”

“Nice to meet you”

“Happy Feast Suzy” Robinan taka wish kelo, ani vonnov ghalun tache modur polleanche kis ghetle. Robinachea kopddear otoilolo Cartier cheracho sungandh (fragrance) Suzyche nakant ghusun festacho dhomdom bizlechem bolla porim kuddileant choddta kai Suzuk dislem.

“Please come in”, ghorant bhitor sorunk Suzyn ievkar dilo. Mama ani Robin dogui salantlea sofar bosle. Avoy-bapaik soireanchi khobor dili ani bhitor vochun tanchi tan bagounk thondd piyunk haddlem. Tray-antlo glass kaddtana, bhorun aslolea glasantlem thondd piyon Robinachea kopddeancher votlem.

“I’m so sorry” Suzy guneanvkari zaun mhontlem.

 “Its ok.” Robin-an ghoddlam tacher visor ghalunk sanglem.

“Suzy, volsannichea lugtan, otlam thoim matxe pusun ghe”, Suzychea maman sanglem ani kuznant gull zalolea aple bhoinn ani kuneadak mellunk ghelo. Olea lugtan, bizlolem suit pustana Robinan Suzychea hatak dorun mhontlem “Thanks dear”

Robinancho hat Suzychea hatak bostam tache angar kanto fulonk laglo. Tanche dolle eka-mekak poloit ravle ani monantlem vochun kallza meren pavtoch Suzychi jib ugti zali

“So young man, how was your trip?”, Suzyn vicharlem

“Bori gheli, was good dear. Tum xikta vo...?”

“Yes, I’m doing my S.Y BSc”, tacho proxn sompchea adim tannem mhontlem

“Kolegik vochunk kitlea vorancher bhair sorta tum?”

“Faleam ‘practical’ asa. Vellar pavunk zata title vegim city bus dorunk zai. Aiz tor festachi niban dandi”

“Moddganv kam’ asa mhaka. Tum mhala dislear hanv tuka lift ditolom”

“No probs”, ani Suzy hech sondek ravtalem. Robin sodankal tacho zavncho. Sogllo vell tacheach morean gozali korchem taka distalem. Punn ghorant festachim soirim bhorunk laglim. Tancho poramus korunk, Robinank eksuro soddcho poddlo.

Dusre disa Suzy collegik vochpache city busichi vatt poloit astona, ‘police sunglasses’ ghalun Kinetic bike choloito Robin taka dislo. Tache kalliz uchamboll zalem. Tache sundor mukamoll eka sokalche fultolea fulam porim distalem. Robinan aple motorsaikolir bosunk kunna keli ani Suzy sott korun boslem. 

“Where to?”, Robinan vicharlem 

“Wherever you wish yar”, Suzy mhontlem.

Mogan aslear zaito temp zalolea porim Robinank chittkon motorsaikilir Suzy boslem. Dhanvte vatter gozali choltaleo punn vareachea netar kana vhoilean vetalo. Mog suru zala punn tacho nikall kazari ekvotacher pavtolo hem chitunk tankam khub vell aslo. Ekamekak vollkun nirnoi ghenvcho aslo.

Robinachem mon Suzy vatten vochunk laglem. Dekun, donparchea vellar kolej somptoch taka haddunk ghelo. Poilench bhettop mhonntoch Robinan, Suzyk icecream parlorant velem. Kaim foren vostu dileo. Ani oxe toren tanchem bhettop ken’na donparchea vellar khannavolin zalear, bhell-puri khavunk sanjechea vogtar Colva vetalim. Disandis mogachi val choddot vetana Suzycho xezari Raymond nosayen bhorun tanchea mogachi val katrunk toyar zalo. Raymondacho dollo Suzycher aslo. Robinank porxim mellun, Suzy vixim vaitt khobro tanchea kanan ghatleo. Robinan teo noikarleo.


Raymond ek gunnancho bhurgo ani fotti ulovpi nhi mhunn xezarcho tosoch ganvcho lok taka mandtalo. Punn mog kudd’do mhonntat. Taka Suzycho guptim mog zalolo. Taka, Suzy aplem korchem aslem. Dekun, tanchea hodd’dean fottingponnacho kido riglo. Ani dusrea disa Robin ani Suzychi bhettop zaunche poilim tannem fottikiri xempddi Suzychea kanant ghatli. Robin ek lobad ani taka tacheach ganvchi vhokol asun heram cheddvam thaim timepassa khatir ixttagott zhoddun gheta mhunn sangun Suzychem mon tachea vixim kusoilem. Ani hem sogllem tannem sot mandchem poddlem, kiteak, xezari Raymond ken’nach fotti ulovpi nhi oxem zaite pavtti ghorant avoy-bapay uloilolem tannem aikololem. Suzyk tachi khobor sot lagli. Dusrea disa tanchi bhett zali ten’na tannem borech khor utramni Robinank hinsailo. Ek fottkiro, sota vhokol asun inosent cheddvank trasant ghalpi ani her sabar utramni morie-pillak soltat toso Robinank solun kaddlo. Lokam uzram taka lojen ghatlo. Tanche poile bhette somoyar Robinan kaim foren vostu diloleo teo tachea hodd’dear marun cholot ravlem.

Suzychem xikop somptoch ek dis Raymondan Suzycho hat maglo ani tache avoy-bapain

vodde khuxen tanche kazar kelem.  Thoddea vorsam bhitor tannim, dogam bhurgeank zolman haddlim. 

Ek dis Vascoche mama tanchea ghora ailole kodden ghozalincher ghozal aili. Suzyn Robinachi khobor ghetli ani to khoim ani kitem korta vo kazar zalo sodpus keli ten’na tanchea maman taka thotakun udoipachi khobor sangli. Robin, botir savn Ameriakek ghelolo to ajun ghara ievunk nam ani tacho avoy-bapui tachea usken taka ghora ieo mhunn apoitat, punn to kosoch ghara ievunk raji zaina. Eka cheddvan apleak fotoilo mhunn to niraxiponn bhogtta. Suzyche kallzacher ek zhodd fator dovorlolea porim dislem. Raymondacheo nal-budi taka atam sozmun ailem.
Eka vors Festachea disa, sanjechea vellar Suzy aple ghorkara ani bhurgeam sangata ferientlea kermesant bosun aslim. Eka ixttak mellunk zai mhunn Raymond tanchea sorxilo thoddo vell khuxin sorun ghelo. Yevtin-thevttin ferient nodor firaitana Suzychi nodor eke ghore kattiche ostorecher poddli. Ani tichea sangatak aslolea daddleak pollevn tem ekdom thotaklem. Oi! Tacho admirer Robin. Suzyk rokhdich kanni sozmoli. Ti ostori tachi ghorkarn asteli. Vaskuchea Mamanuch sanglolem, to ghore katichea cheddva thaim kazar zala mhunn. Tanchi nodor nodrek dodli ten’na tankam poilea festachea disachea yadin velim. Mog jikhon promannink monis fotting porian zata, hem mat Suzyk, tachea ghorkar Raymonda vorvim gomun ailem.
 

animated gif

Sogglea Navelkar-ank Festachim Porbim
Happy Feast to Navelkars!
Norman/Tessy n Marissa Noronha
Kuwait (Colmorod-Navelim)


http://www.facebook.com/#!/photo.php?fbid=10150553375871110&set=t.1669527734&type=3&theater
animated gif
GLIMPSES OF NAVELIM FEAST IN THE RECENT PAST (on video)
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif! Norman Noronha kheritponnim Lino B. Dourado-che
ani Gaspar Almeida-che Abhar mandtat ani tancam Dhinvastat.
animated gif